Rapsjordloppa
Psylliodes chrysocephala.
Uppträder på raps och andra korsblommiga arter.
Gruppering
Skalbagge, bitande.
Angriper
Stängel, blad.
Skadebild
På den nyuppkomna höstrapsen ser man små gnaghål som den fullvuxna skalbaggen orsakat. Betydligt allvarligare är larvgnaget inne i stjälkar och bladskaft. Larvskadorna medför att övervintringen försämras eller att huvudskottet på övervintrande plantor dör. Rapsplantan kompenserar detta med nya sidoskott med försenad blomning och ojämnare mognad som följd.
Skadegöraren
Den blåsvarta skalbaggen blir ca 3-4,5 mm lång och är glänsande metallisk. Den har fina punktlinjer på täckvingarna och de kraftiga bakbenen ger den god förmåga att hoppa. Larven blir upptill 7 mm lång och är smutsaktigt vit till färgen samt har mörkbrunt huvud- och nacksköld. På larvens sista kroppsled finns i spetsen två små krökta taggar. Larven har tre par bröstfötter till skillnad från vivellarverna som saknar sådana ben.
Anmärkningar
Rapsjordloppan finns över hela odlingsområdet men företrädesvis är skaderisken störst i Sydsverige. Genom provtagningar i fält och analys av plantmaterial under våren kan ganska säkra prognoser ges om skaderisken för det följande årets odling.
I våroljeväxter kan flera andra arter som t ex randiga jordloppan, vågrandiga jordloppan och svarta jordloppan orsaka betydande skador vid vårrapsens uppkomst och många småplantor kan bli helt förstörda.
Jordlopporna är vanliga såväl i södra som mellersta Sverige och kräver uppmärksamhet.
