Harkrankar/Kärrharkranken
Tipula paludosa

Normalt utgör döda växtrester larvernas huvudsakliga föda, men vid riklig förekomst kan betydande skador uppträda även på odlade växter. Hos oss förekommer skador främst på vårsäd och våroljeväxter vid odling efter vallbrott. Även betor kan skadas.

Gruppering
Tvåvinge, bitande (larver).

Angriper
Rötter, groddar, skördeprodukt.

Anmärkning
Skördeprodukt=underjordiska växtdelar t ex betor och potatisknölar.

Skadebild
Ofta uppträder skadorna fläckvis i fältet och de skadade plantorna vissnar och förtvinar. Harkrankslarverna angriper plantorna under marken men vid varmt och fuktigt väder kan larverna krypa upp och angripa även ovan mark. Potatisknölen liksom betan kan ibland angripas men normalt är dessa skador av mindre betydelse.

Skadegöraren
Harkrankslarven når en längd på 30-40 mm och är lergrå till färgen. Den är benlös och har en ganska liten mörk huvudkapsel. Huden är rynkig och har små kort borst. I bakändan har larven sex karaktäristiska vårtliknande utskott. Den fullvuxna harkranken svärmar under hög- och sensommaren. Denna stora mygga blir 15-25 mm lång, är gråbrun till färgen och har påfallande långa ben. Vingarna är glasklara och mörka i framkanten.

Anmärkningar
Harkrankarna uppträder i riklig mängd framför allt på fuktiga marker med hög mullhalt.