Debatten kring växtskyddsmedel och miljö har fått ökat intresse de senaste åren. Larmrapporter om bekämpningsmedelsrester i vatten har ökat trycket på lantbruket att bringa klarhet i användningen av växtskyddsmedel.

Förfinade analysmetoder Kunskapen kring substanserna och deras egenskaper tillsammans med förfinade analysmetoder, har gjort att man idag på ett helt annat sätt kan avgöra konsekvenserna av användningen av växtskyddsmedel. Det är idag möjligt att analysera på helt andra nivåer än tidigare.


Äldre substanser

Larmrapporter om rester i vatten (grundvatten, dricksvatten samt i brunnar och vattendrag) är oftast relaterade till en oaktsam hantering eller till den tidigare användningen av äldre substanser. De flesta kommer säkert ihåg preparatet Totex Strö som tidigare användes flitigt. Ofta strödde man ut medlet på grusgångar, uppfarter och runt husen för att slippa hacka ogräs.

Konsekvenserna av detta finner vi idag som rester av bekämpningsmedel i grundvatten. Med dagens kunskap om det verksamma ämnet atrazin (fanns bl a  i Totex Strö) satt i relation till hur produkten användes tidigare, i en oftast alltför hög dos (ibland 2-3 ggr mer än rekommenderat), utspridd på en icke biologiskt aktiv mark som i många fall är genomsläpplig, så är det viktigt att i debatten klargöra dels källan till dagens fynd men också vikten av en tydlig information och kunskap kring hanteringen.


Högre kunskapsnivå

Informationen och kunskapen kring växtskyddsmedlen har fått en ökad betydelse på senare tid och dagens lantbrukare har helt annan kunskapsnivå kring hanteringen än vad tidigare generationer hade.

Numera genomgår lantbrukarna regelbundet behörighetskurser för att få inhandla och använda växtskyddsmedel. Kurserna, som arrangeras av Länsstyrelsernas Lantbruksenheter, syftar till att utbilda lantbrukarna till en korrekt hantering som skall minimera riskerna för hälsa- och miljö. Det har införts funktionstestning av lantbrukssprutor för att säkerställa att sprutorna är i god kondition och ger en jämn spridning. Det utarbetas nya prognos- och varningssystem som är en hjälp till lantbrukarna att fatta korrekta beslut angående preparatval och dosering. Ett exempel på detta är dosnycklar för ogräsbekämpning i stråsäd, där man en på ett enkelt sätt kan få beslutsstöd direkt ute i fält. Detta är exempel på åtgärder som har bidragit till förbättringar både ur miljö- och hälsosynpunkt.


Användningen minskat

De senaste tio åren har användningen av växtskyddsmedel minskat med 65 % mätt i kg aktiv substans. Detta är en följd av att nya preparat används i lägre doser och att tekniken kring användningen utvecklats.


Regler för hantering

En mängd faktorer är viktiga att ta hänsyn till vid hanteringen av växtskyddsmedel t ex väderlek, spridningsteknik, grödans kondition, medlets egenskaper och förhållanden vid påfyllning och rengöring av sprutan. Det har införts skyddszoner längs vattendrag, skyddsavstånd till dräneringsbrunnar m m.

Utvecklingen på tekniksidan går ständigt framåt och det finns idag enkel, tillförlitlig mätutrustning för väderleksobservationer direkt i fält. Dagens lantbrukare skall dokumentera temperatur, vindriktning och vindstyrka vid behandlingstillfället.

På maskinsidan har växtskyddssprutan utvecklats och förfinats för att ge en exaktare dosering/spridning, minska riskerna för avdrift och ge en lättare påfyllning. Nya munstyckstyper, luftassistans, preparatpåfyllare, förbom, släpduk och rengöringstank med färskvatten på sprutan är några exempel.

Rengöringen och påfyllning av sprutan skedde ofta förr på gårdsplanen. Nu är kraven annorlunda och man skall idag ha en säker plats för påfyllning/rengöring av sprutan d v s säkert underlag (t ex en s k biobädd som fångar upp spill av växtskyddsmedel) och ett säkert avstånd till vattendrag och brunnar. Den förbättrade tekniken och säkrare hanteringen av växtskyddsmedlen medför en minskad exponering för såväl användaren som miljön.


Säkert växtskydd

För några år sedan startade informations- och utbildningskampanjen ”Säkert växtskydd”, vilken ger vägledning till hur lantbruket skall minska riskerna med växtskyddsmedel. Kampanjen är ett samarbete mellan LRF, Svenska Lantmännen, IVT, Naturvårdsverket, KEMI och Jordbruksverkat samt har ett stort stöd av samtliga företag i branschen.


Betning istället för bredspridning

Ett område som har utvecklats kraftigt de senaste åren är betningstekniken. Tidigare var det stråsäden som skulle skyddas mot utsädesburna sjukdomar. Idag är detta utökat med t.ex. betning mot insekter i sockerbetor som har ersatt den tidigare sprutningen. Resultatet är mindre mängd aktiv substans och minskad miljöbelastning genom en betydligt mindre behandlad areal. Fördelen är en selektiv behandling som skyddar betplantan mot skadeinsekter och skonar nyttoinsekterna mellan betorna. Att använda växtskyddsmedel såsom betningsmedel på utsädet/fröna, i stället för bredspridning, ger en exakt applicering och därmed minskad spridning och exponeringen, vilket är ett exempel på förbättring ur både miljö- och hälsosynpunkt.


Höga krav på växtskyddsmedel

På preparatsidan har stora förändringar skett och dokumentationskraven på ett modernt växtskyddsmedel är idag till och med mera omfattande än dokumentationen för ett läkemedel. Det tidigare kravet att den aktiva substansen skall brytas ned inom en viss tid gäller idag även de nedbrytningsprodukter som finns kopplade till den aktiva substansen.

För varje aktiv substans utförs det omfattande resthaltsprogram enligt GLP standard (Good Laboratory Standard). Detta innebär bl a att en substans undersöks både i laboratoriemiljö och under praxis liknande förhållanden i fält. En omfattande försöksverksamhet utförd enligt internationella riktlinjer och krav (s k GEP) ligger också som grund de för råd och anvisningar avseende behandlingstidpunkt, doseringar, blandningar mm. för att säkerställa en korrekt och säker användning av dagens växtskyddsmedel.